Hur påverkar träning stress? - Intervju med Anna Bojlert
Vad händer i kroppen när vi är stressade? Hur kan träning påverka både fysiskt och mentalt och vilka träningsformer är bäst när man känner sig stressed?
Vi träffar Anna Bojlert, grundare och VD för Beminded, beteendevetare och expert inom stressfri produktivitet, för att bättre förstå vad stress egentligen är och hur vi kan använda träning och smarta vanor för att må bättre.
Vem är du och vad jobbar du med?
Jag heter Anna Bojlert och driver Beminded. Vi utbildar och tränar kunskapsarbetare i hur man arbetar på ett mer effektivt sätt, minskar stress och ökar produktiviteten.
Vi verkar över hela världen och vårt arbete bygger på en grund av pedagogik och kognitiv neurovetenskap, hur hjärnan fungerar, vad som stärker den och vad som försvagar den, men också på hur man kan använda den teknik man redan har på ett smartare sätt. Det knyter an till min akademiska bakgrund på ett naturligt sätt.
Vi jobbar med många olika organisationer och många hittar till oss via rekommendationer när deltagare byter arbetsplats och tar med sig arbetssättet.
- Hur skulle du beskriva stress? Vad händer i kroppen och i hjärnan när vi blir stressade?
- Stress är egentligen en fantastisk händelseutveckling i kroppen. Vi är biologiskt programmerade att överleva på savannen. Människan har en stark lyhördhet för det som händer runt om och våra fem sinnen snappar upp förändringar runt omkring oss och skickar snabba signaler in till hjärnan
I samhället används stress ofta som ett negativt samlingsbegrepp, eftersom vi kopplar det till symtom, utmattning och att gå in i väggen. Men stresshormoner i sig är inte “dåliga”. Det är när det blir för mycket under för lång tid som det börjar få negativa konsekvenser.
En central del i stressreaktionen är amygdala, som kan beskrivas som två små, mandelformade strukturer i hjärnan, en i vardera hjärnhalva. De är byggda för att snabbt reagera på hot och varningssignaler.
För att förenkla bilden av hjärnan kan man se det som en lillasyster och en storasyster. Jag brukar likna amygdala vid en “orolig lillasyster” som plockar upp allt som händer utanför oss och drar igång alarmet direkt.
- Samtidigt har vi “storasystern” Prefrontala cortex och hippocampus, som hjälper oss att tänka rationellt, planera och tolka situationen utifrån tidigare erfarenheter.
Hippocampus handlar mycket om minnen. Den kan koppla ihop en upplevelse med ett minne av något obehagligt, men i bästa fall kan prefrontala cortex också lugna systemet och hjälpa oss att förstå att vi faktiskt är trygga.
När stressystemet triggas aktiveras fight or flight. HPA-axeln kopplas på och kroppen frisätter stresshormoner som adrenalin och kortisol. Hjärtat slår hårdare och vi blir redo att agera.
Problemet är att många i dag lever med en nästan konstant retning av amygdala. Notiser, chattar, deadlines och ständig tillgänglighet kan hålla stressystemet igång långt mer än vad kroppen är byggd för.
På “rätt” nivå kan stress göra oss fokuserade och skärpta inför prestation. Men när stressen går för långt minskar vår förmåga att tänka klart. Då kan det kännas som hjärndimma och att inget riktigt fungerar.
Snabb ordlista
Amygdala
Amygdala är två små, mandelformade delar av hjärnan, en i varje hjärnhalva, och som fungerar som vårt inbyggda alarmsystem. De scannar ständigt av omgivningen efter hot eller förändringar och reagerar blixtsnabbt. I intervjun beskriver Anna Amygdala som en “orolig lillasyster” som gärna trycker på larmknappen direkt, ibland även när situationen egentligen inte är farlig.
Prefrontala cortex
Prefrontala cortex sitter längst fram i hjärnan och hjälper oss att tänka logiskt, planera och fatta genomtänkta beslut. Den kan lugna amygdala genom att säga: “Det är okej, vi är trygga.” Anna liknar den vid “storasyster”, den trygga och rationella rösten som hjälper oss att bromsa impulser och se situationen mer nyanserat. Vid långvarig stress kan den här delen fungera sämre, vilket gör det svårare att koncentrera sig och fatta kloka beslut.
Hippocampus
Hippocampus är hjärnans minnescenter. Den hjälper oss att lagra nya minnen och koppla ihop upplevelser med tidigare erfarenheter. Tillsammans med prefrontala cortex, alltså “storasyster”, hjälper hippocampus oss att sätta saker i perspektiv, till exempel genom att påminna oss om att vi klarat liknande situationer tidigare. Långvarig stress kan påverka hippocampus negativt och försämra minne och inlärning.
HPA-axeln
HPA-axeln är kroppens centrala stressystem och står för samspelet mellan hypotalamus, hypofysen och binjurarna. När amygdala, alltså “lillasyster”, uppfattar ett hot aktiveras HPA-axeln. Då frisätts stresshormoner som adrenalin och kortisol, hjärtat slår snabbare och kroppen gör sig redo för “fight or flight”. Systemet är livsviktigt i akuta situationer, men om det är aktiverat för ofta eller för länge kan det bli belastande för både kropp och hjärna.
- Vad är skillnaden mellan kortvarig stress och långvarig stress i hur systemet påverkas?
Vilka varningssignaler ska man vara uppmärksam på om man hamnar i en längre period med höga stressnivåer?
- Kortvarig stress med återhämtning emellan kan vara mycket positivt. Den kan göra oss alerta, fokuserade och till och med ge en stimulerande känsla av driv och framdrift som kan vara uppfriskande.
Långvarig stress handlar mer om obalans. När stresshormonerna ligger kvar på höga nivåer under längre tid blir effekten negativ. Det kan påverka både prefrontala cortex och hippocampus, vilket i sin tur kan leda till att vi får svårare att komma ihåg saker, planera och koncentrera oss.
Sömnen påverkas ofta av för mycket stress. Antingen blir det svårt att varva ner och somna, eller så kan man uppleva ett ovanligt stort sömnbehov utan att för den delen känna sig återhämtad.
En viktig sak att komma ihåg är att när man väl hamnat i höga stressnivåer under längre tid finns det en risk att man inte ser sina symtom själv. Därför är det värdefullt att regelbundet checka in på sin balans, kanske med vänner eller kollegor man litar på.
Balans och självledarskap
- Hälp dig själv och sätt dig i förarsätet kring hur du balanserar din tid. Se till så att du har en bra balans mellan att arbeta hårt i intensiva perioder, men också att kunna vara bossen i ditt liv och ta tid att kunna återhämta dig.
Samtidigt gäller balans även för den som tränar mycket. För idrottsutövare eller personer som nästan är besatta av sin träning kan det vara lika viktigt att fundera över återhämtning. Aktiv vila, variation och medveten paus är avgörande för att både kropp och hjärna ska orka över tid.
Reflektera över ditt självledarskap och ställ dig frågan: Vad är det som faktiskt stressar mig? I dag är det ofta mängden informationskanaler, ständig tillgänglighet och en känsla av att alltid behöva svara snabbt. Det finns tydliga risker i att aldrig vara helt avstängd.
Titta på sömn, minne och återhämtning. Identifiera dina egna “checkpoints”, alltså tecken som brukar dyka upp när du närmar dig en gräns. När du ser dem är det dags att stanna upp och justera. Jag brukade orientera och precis som i orientering behöver du ibland ta ut en ny kurs innan du sprungit för långt åt fel håll.
På vilket sätt påverkar träning våra stresshormoner?
Träning kan göra stor skillnad.
- Träning kan skapa bättre resiliens mot stress. Det gör att vi drabbas mindre av stressens negativa effekter. För den som tränar lite kan även små mängder göra stor skillnad över tid. Det kan bidra till ökad blodcirkulation i hjärnan och hjälpa till att balansera kortisolnivåerna.
Dels blir vi mer uthålliga för kortisol. Träning stressar kroppen på ett positivt sätt. Vi är byggda för att röra på oss. Som jägare och samlare vandrade vi mycket. När vi höjer pulsen frisätts kortisol. Dels blir vi mer uthålliga för kortisol då regelbunden träning effektiviserar kroppens reglering av stressystemet. Ju mer vältränad du är, desto bättre blir din fysiologiska stresstolerans.
När vi tränat klart kommer också andra utsöndringar som endorfiner och en tydlig happy feeling. Efter passet kommer också naturlig återhämtning, stretching, eftersvettas, du duschar, kanske äter och tar det lugnt efter.
Träning bidrar också till ökad blodcirkulation och positiva förändringar i hjärnan. Det kan då vara ämnen som tex GABA och BDNF, som är kopplade till lugn, återhämtning och hjärnans funktion.
Det behöver inte alltid vara ett hårt pass på gymmet. Ett enkelt tips är att ta en rask promenad innan situationer som kräver koncentration, som möten eller presentationer.
Faktaruta
GABA är ett lugnande ämne i hjärnan som hjälper till att reglera och dämpa överaktivitet. När Anna pratar om att träning gör oss lugnare och mer stresståliga är GABA en del av förklaringen, eftersom det hjälper hjärnan att varva ner när stressystemet varit igång.
BDNF är ett protein som stärker hjärnceller och hjälper dem att skapa nya kopplingar. När Anna beskriver hur träning gör hjärnan starkare och mer motståndskraftig mot stress är ökad BDNF en av de biologiska mekanismerna bakom den effekten.
Finns det skillnader mellan lågintensiv och högintensiv träning när det gäller stressreglering?
- Man vill några dagar i veckan komma upp i hög intensiv puls, gärna runt 75% av maxpuls i alla fall. Det betyder inte att man ska träna hårt hela tiden. Det ska vara balans, du behöver också återhämtningen för både kroppen och hjärnan.
En bra kombination är att varva konditionsträning med styrketräning. Muskelmassa har positiva effekter på kroppen och kan bidra till bättre reglering av stress.
Enbart lågintensiv träning räcker inte alltid om målet är att optimera hjärnans neuroplasticitet och påverka stressystemet på djupet. Du behöver regelbundet få upp pulsen för att stimulera ämnen som BDNF. Samtidigt är det viktigaste av allt att fortsätta vara aktiv genom hela livet.
- -20%
- -20%
- Få kvar i lager
Hur kan man minska risken för för hög belastning på hjärnan när det kommer till stress?
- Träning är en stor hjälp, men när det handlar om hjärnans belastning är struktur och arbetssätt avgörande. Ett av mina viktigaste tips är att ha en extern plats där du samlar allt du behöver komma ihåg, ett “one trusted system”.
Där skriver du ner kom ihåg, tankar, uppgifter och påminnelser. Ett sådant system hjälper dig att inte tappa kontrollen över livet utan att leva med en känsla av att vara i förarsätet. Att kunna tacka ja och nej, jobba fokuserat och planera in återhämtning.
Man har ofta mycket att göra men det är viktigt att planera för fokus och inte alltid vara tillgänglig och upptagen i möten. Skapa time slots per vecka där hjärnan är skyddad från yttre distraktioner och du inte är tillgänglig.
Många i dag sitter fast i mobil och chattar, och det kan skapa en brandsläckningsmentalitet. Ju mer reaktiv man är, desto mindre tid blir det för planering och långsiktighet.
Planera för balans och återhämtning. Blanda intensiva dagar med lugnare dagar och försök få kontroll och en bra överblick.
Om du haft en stressig vecka på jobbet, hur hanterar du det mentalt och fysiskt?
Och vad är din go to favorit när det kommer till träningspass och träningsformer?
- Jag går gärna ut i skogen och springer. Jag tränar också karate, och där får jag fullt fokus. Det är svårt att tänka på något annat eftersom träningen i dojon kräver närvaro.
Mentalt stannar jag upp minst en gång i veckan och planerar, tar kontroll och ser till så att jag inte missar det som är viktigt i mitt liv. Det hjälper mig att skapa överblick och lugn.
- Slutligen, vad är dina topp 3 tips på hur man hittar en hållbar balans mellan aktivering och återhämtning för att på bästa sätt hantera stress?
Rita upp din tidsbudget och våga säga nej
- Jag brukar säga att man ska sätta sig ner och göra en tidsbudget. Rita en cirkel och dela in den i tårtbitar. Vad är viktigt i ditt liv? Vänner, familj, hem, träning, jobb, återhämtning. Hur ser det ut när du får ner det på papper? Om du redan på papper ser att det inte går ihop behöver du våga säga nej.
Analysera och välj en förändring i taget
- Analysera och se hur det ser ut, finns det gap på flera punkter så plocka ut en förändring först och se om du kan sjösätta det kommande månad. Utvärdera i efterhand.
Var din egen bästa chef och mentor
- Se sig själv som din bästa chef och mentor, hur går det för mig? Finns det problem nånstans, varför? Tänk i tre steg: analys, projekt/åtgärd, uppföljning. Analysera läget, genomför en förändring och följ upp hur det gick. Det är så du bygger balans över tid.
Om du är nyfiken på Anna och hennes arbete, besök Bemindeds hemsida och läs mer.